Att bygga varumärken är inte det enklaste och många gör det på olika sätt. Stora koncerner såsom Ernest & Young m.fl. har en ganska stor bibel kring hur deras logga ska användas i allt från bildspel till PPT-presentationer. Stora organisationer kräver ofta mycket arbete för att hålla ihop sin grafiska profil.
För något år sedan dammsög man hela Malmös kommunala förvaltning efter logotyper och hittade ca. 150 olika loggor för allt från Sociala verksamheter till stadsbyggnad och miljökontoret. Dessa skrotades till förmån för en sammanhållen grafisk profil och alla kommunicerar numera endast stadens namn. Detta är intressant och jag tror att det är nutiden såväl som framtiden. Som medborgare pratar jag med en stad eller kommun inte med socialen eller med miljökontoret. Som medborgare ska jag inte vara tvungen att känna till hur staden är organiserad. Jag ska kunna ringa Örebro, Örnsköldsvik eller Säffle presentera en fråga och kunna bli lotsad rätt. Om kommunen är organisaerad i stadsdelar, förvaltningar eller programnämnder ska inte jag behöva hålla reda på. Nyckeln till framgång är att få all enheter att känna ett ägandeskap av paraplyet och visionen snarare än sin egen enhet där man jobbar. Kommuner tror jag har en bra bit på vägen där det ofta byggs identitet i den mindre gruppen snarare än i den stora.
CISV har genomgått en liknande resa globalt de senaste åren där vi fräschat upp vår logga och fått den att användas mer konsekvent, tillsammans med en tagline och en grafisk profil. Vi är en bra bit på väg men långt från hela vägen ännu.
Vi har fortfarande en allt för hög tröskel till vårt varumärke genom att vi indirekt kräver att mottagaren av vår kommunikation ska ha en hög kännedom av vår organisation. Genom förkortningar och egenpåhittade ord på arbetsgrupper, läger och projekt försvårar vi snarare än förenklar och inbjuder (exempelvis Mega, SSLK, JC/JL, AIM, Vårmöte, SoK, R7, IPP, ANB, osv).
Vårt interna språk likväl som kommunens bör inte vara till för oss som redan finns inne i apparaten utan för dem som ännu inte är involverade i verksamheten. Detta är ett synsätt vi inte har tillräckligt idag och det kommer krävas en hel del tanke och diskussion för att vi ska nå dit.
Att vårt namn är en förkortning som varken går lätt att uttala (på svenska) eller som har en betydelse gör ju inte vårt arbete lättare. Men, globalt sätt är det få som vet vad IKEA betyder och de har ju lyckats bygga ett "ganska" starkt varumärke...
// Daniel Frelén, Vice ordförande CISV Sweden
För något år sedan dammsög man hela Malmös kommunala förvaltning efter logotyper och hittade ca. 150 olika loggor för allt från Sociala verksamheter till stadsbyggnad och miljökontoret. Dessa skrotades till förmån för en sammanhållen grafisk profil och alla kommunicerar numera endast stadens namn. Detta är intressant och jag tror att det är nutiden såväl som framtiden. Som medborgare pratar jag med en stad eller kommun inte med socialen eller med miljökontoret. Som medborgare ska jag inte vara tvungen att känna till hur staden är organiserad. Jag ska kunna ringa Örebro, Örnsköldsvik eller Säffle presentera en fråga och kunna bli lotsad rätt. Om kommunen är organisaerad i stadsdelar, förvaltningar eller programnämnder ska inte jag behöva hålla reda på. Nyckeln till framgång är att få all enheter att känna ett ägandeskap av paraplyet och visionen snarare än sin egen enhet där man jobbar. Kommuner tror jag har en bra bit på vägen där det ofta byggs identitet i den mindre gruppen snarare än i den stora.
CISV har genomgått en liknande resa globalt de senaste åren där vi fräschat upp vår logga och fått den att användas mer konsekvent, tillsammans med en tagline och en grafisk profil. Vi är en bra bit på väg men långt från hela vägen ännu.
Vi har fortfarande en allt för hög tröskel till vårt varumärke genom att vi indirekt kräver att mottagaren av vår kommunikation ska ha en hög kännedom av vår organisation. Genom förkortningar och egenpåhittade ord på arbetsgrupper, läger och projekt försvårar vi snarare än förenklar och inbjuder (exempelvis Mega, SSLK, JC/JL, AIM, Vårmöte, SoK, R7, IPP, ANB, osv).
Vårt interna språk likväl som kommunens bör inte vara till för oss som redan finns inne i apparaten utan för dem som ännu inte är involverade i verksamheten. Detta är ett synsätt vi inte har tillräckligt idag och det kommer krävas en hel del tanke och diskussion för att vi ska nå dit.
Att vårt namn är en förkortning som varken går lätt att uttala (på svenska) eller som har en betydelse gör ju inte vårt arbete lättare. Men, globalt sätt är det få som vet vad IKEA betyder och de har ju lyckats bygga ett "ganska" starkt varumärke...
// Daniel Frelén, Vice ordförande CISV Sweden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar